Storm och långlina

Godmorgon!

varfor-stoppar-du-in-godis-har-.jpg

Tjosan vad det blåser idag. Till och med hundarna tvekade när de skulle gå ut genom dörren. Lilla Alma fick sätta klorna i backen för att inte lyfta. Som om inte det räckte piskar regnet ordentligt. Jo, nog vaknade man alltid.
Blir minsann en extra kopp te inne idag innan vi går ut och slåss med elementen på förmiddagsrundan.

Fick en fråga igår om hur man bäst använder sig av långlina när man ska lösträna hunden. Det är nämligen ofta så att hunden funkar superbra på träningsplanen men när man ska träna lösträning och inkallning hemma så är det betydligt svårare att få hunden att lyssna. Man känner sig osäker och vågar inte släppa hunden. Tänk om den inte lyssnar.

För att få en fungerande inkallning måste man träna på mer än ett ställe. Man måste ut och öka störningen efterhand som träningen går framåt. Här är en långlina ett mycket bra hjälpmedel. Man ska inte hålla i linan. Då blir det bara ett jättelångt koppel. Meningen är att hunden ska få en känsla av att den är lös. Man kan slappna av för man har linan som man kan trampa på om hunden "glider iväg". Här tränar man två saker. Dels inkallning under kontrollerade former men man lär även hunden vilket avstånd som det är ok att hålla från matte och husse.

Det är viktigt att hunden har sele på sig för att undvika skador på hunden om det skulle bli ett ryck i linan. Om hunden inte lyssnar på inkallningssignalen trampar man på linan och hunden får en liten signal i linan att nu är det stopp. Då ökar chansen att hunden lyssnar. Man gör om inkallningen och belönar när hunden kommer precis som vanligt. Ett par meter av linan ska vara bakom ägaren alltid. Annars finns det en risk att man inte hinner trampa på den om hunden skulle ge sig iväg. Trampa på linan varje gång hunden kommer för långt ifrån dig för att lära hunden acceptabelt avstånd. Kasta en godisbit mot hunden när den vänder om när du tränar den på att hålla sig inom rätt avstånd och från handen när du tränar inkallning.

Att få en säker inkallning kräver mycket träning. Det räcker inte bara med att träna i långlina. Man måste se till att vara en resurs på promenaden. Stoppa lite roliga grejor i fickan såsom ett par roliga leksaker som hunden uppskattar och lite gott godis, flera sorter. Under promenaden plockar man upp en rolig leksak och börjar leka med den själv. Hunden ska tigga om att få vara med. Variera belöningarna när hunden kommer på inkallningen. Stanna upp för att sedan plötsligt börja springa åt ett annat håll. Se noga till att detta inte sker bara när du vill hindra hunden från att springa till en annan hund eller annat som kan vara en störning. Då lär sig hunden snabbt att scanna av området för att det blir en signal om att det finns något intressant som du inte vill att hunden ska bry sig om. Kalla in ofta utan att koppla hunden annars blir det samma sak här: inkallning betyder att det roliga är slut. Då blir man inte så sugen på att komma. Kalla in och släpp igen nio av tio gånger. Tionde gången kopplar du och gör något roligt med hunden. Kopplet betyder inte slut på det roliga utan kul med matte.

Som sagt att få en säker inkallning kräver mycket träning. Störningen ökas efterhand som hunden blir säkrare på att komma. Börja inte med att försöka få in hunden när haren springer förbi. Då är det dömt att misslyckas. Börja hemma för att sedan träna på svårare och svårare platser och situationer. I den takt där du känner att det kommer att lyckas för det mest. Tjata inte om hunden inte lyssnar. Tjat funkar aldrig och gör bara att hunden lyssnar ännu sämre. Måste du tjata har du gjort det för svårt. Gör det lättare för hunden.

Framför allt: se till att ni har roligt tillsammans på promenaden. Gör inkallningsträningen till en rolig stund för både dig och hunden. Så småningom, med mycket träning, kan hararna springa oantastade. Åtminstone från din hund!

Ha en underbar dag!

Kram

31 jan 2013

Comments powered by Disqus