Signaler.....igen!

Godmorgon!

Jag vet att jag är tjatig men det finns väl alltid någon som inte läst just det inlägget som handlade om vad vi signalerar till våra hundar eller behöver påminnas lite.

Vad signalerar du till din hund i olika situationer? Är du tveksam i dina rörelser eller kanske tveksam på rösten påverkar du hunden mer än vad du tror.

Igår hade jag ett klockrent exempel på detta på min miljö/lydnad. Jag tog foto men eftersom jag glömt kolla med deltagarna om jag får publicera dom här så avstår jag från det. Till saken. Vi befann oss på lektion 6 komna till de lite mer jobbiga miljöerna som vi arbetat oss fram till och igår var det dags för perrongen i Citytunneln vid Triangeln. En stökig miljö med tåg som rusade fram om de inte skulle stanna, gnisslande bromsar och människor som hade bråttom till och från tågen. En perfekt plats att miljöträna på!

Vi bredde ut våra filtar som hundarna nu har tränats under sex veckor till att koppla av på. Alla är inte helt ok med detta ännu men dom vet i alla fall att det är på filten dom ska vara. Alla hundarna satt eller låg så fint på filten. En av dom tyckte det var läskigare än de andra och reste sig oroligt när tågen kom. Mattes försök att lugna hunden genom att prata med den gav ingenting så jag sa till henne att sträcka på sig och inte titta på hunden när nästa tåg kom. Tåget kom. Matte sträckte på sig. Hunden...tittade på matte.....och låg kvar! Aha, matte har koll på situationen. Jag behöver inte bry mig.  Jag önskar att jag hade filmat det för detta kunde man använda som instruktionsfilm. Klockrent!

I all välmening signalerar vi ofta fel saker till våra hundar därför att vi tänker som människor. Försöker man tänka lite mer som vi tror att hundarna tänker får man ofta helt andra resultat. Säger jag "det är ingen fara" i en tveksam ton samtidigt som jag böjer mig ner över hunden hör hunden "det här är väldigt läskigt. Det här ska vi vara rädda för!" Om jag istället sträcker på mig och eventuellt gäspar signalerar jag istället lugn. Mycket bättre ur hundens synpunkt.

Samma sak gäller beröring. Jag är mycket för att röra vid hunden istället för att gnälla eller tjata på den. Det blir mycket tydligare för hunden och jag kan då inte signalera fel med min röst som kanske har ett tonfall som inte jag egentligen hade tänkt mig. Är jag irriterad är det väldigt svårt att dölja detta i rösten. Använder jag kopplet för att göra hunden uppmärksam på mig blir det ofta ett ryck som är hårdare än jag tänkt mig om jag är irriterad. Det gäller att träna på den där beröringen så den inte blir hårdare än man tänkt sig. Obs! Det är inte en knuff eller en hård stöt det är frågan om. Det räcker ofta med en mycket lätt berörning för att få hunden att lyssna.

Det är inte lätt det här. Vi människor är så vana vid att använda rösten när vi kommunicerar och det bir lätt tjat. Tänk på hur du rör dig. Studera hundar som umgås och se hur de kommunicerar med varandra. Det är väldigt lite ljud och en massa beröring, blickar och signaler med kroppshållning. Man lär sig jättemycket genom att studera hundar som umgås. Läs en bok om hundars signaler. Den här är väldigt bra med tydliga mycket bra bilder:

Tips: Ta en dag i veckan då du inte använder rösten alls när du kommunicerar med hunden. Träna dig på att använda kroppen, blicken och berörning när du vill ha hundens uppmärksamhet. Jag kan garantera att hunden blir mer uppmärksam på dig. Du låter ju inte längre! Då måste man titta på dig istället om man vill "höra" vad du säger. Klockrent!

Ha en underbar dag!

Kram

26 sep 2014

Comments powered by Disqus