Ömhet

Godmorgon!

                                        2010-04-04-142941.jpg

Emellanåt gör mina hundar saker som gör att det kniper i hjärtat och tårarna vill stiga i ögonen för att jag är så omåttligt stolt över dem. Kärleken vet inga gränser. Igår var en sådan dag.

Det är oftast Doris som är den som gör mig varm av stolthet. Så var det även igår.
Alla tre hundarna fick följa med på inkallningskursen som hade avslutning igår. Vi skulle träna lite, fika och dela ut diplom. En grupp människor som är supertrevliga och lättpratade. Vi lät hundarna leka och ha kul en stund medan vi fikade. Selma satt i bilen med stängd grind men öppen dörr och tittade på spektaklet. Lilla huskeyn Flinga blev nyfiken på hunden som satt där och gick, väldigt försiktigt och respekfullt fram för att kika på vovven som inte fick vara med och leka. Hon fick snabbt sällskap av schäfern Zinta som givetvis också blev nyfiken. Selma klarade detta bra men skällde till lite.

Då vaknade min underbara Doris. Genast vara hon där för att se om Selma behövde hjälp. Först lite avvaktande en bit ifrån som för att se om Selma skulle klara det själv. När Selma ökade på skällandet lite, inte mycket alls, var hon snabbt framme och ställde sig mellan de andra hundarna och buren. Sa inget, gjorde inget, bara stod där som en skyddande ängel. De andra hundarna visade respekt och backade undan.
Doris tittade bort mot mig som för att kolla att jag också hade koll på läget.

Efter detta hade hon ögonen på de andra hundarna hela tiden så att de höll sig lite på avstånd. Jag stängde dörren till bilen för att hon skulle slippa hålla koll hela tiden och hon slappnade av igen. Mitt hjärta hoppade dubbelslag av ömhet för denna hund. Är det möjligt att älska någon så mycket som jag älskar denna hund?

Ha en underbar dag!

Kram

28 nov 2012

Comments powered by Disqus