Nej, det gör jag inte.

Godmorgon!

Jag tror att jag kan räkna mig till de personer som ställer upp när det behövs. Utan att på något sätt framhävda mig själv kan jag nog lugnt säga det. Precis som de flesta människor. Varken mer eller mindre. I de flesta fall gör jag det med glädje. Som nu när Harry "mr Big" mastiff bor här medan husse och matte har annat för sig. Det var inte svårt att säga ja när frågan kom. Vi är goda vänner och jag är ganska säker på att dom skulle ställa upp om jag behövde hjälp någon gång.

Jag är ingen ungdom och har blivit besviken många gånger i livet på människor som inte visat sig vara som man trodde. Att räknas till "de snälla" har sina sidor eftersom det finns människor som utnyttjar detta mer eller mindre utstuderat. Jag har varit med om när gränserna för vad man har mage att be om spänts till bristningsgräns. Jag har också ställt upp och fått minst lika mycket igen. Så om man räknar ihop det så är det nog ganska jämnt. Vad jag inte har gjort är förlorat min naivitet. Jag tror fortfarande gott om människor. I de allra flesta fall så får jag rätt. De allra flesta ger minst lika mycket igen som jag ger. Ibland mer och då är det jag som står där och känner att jag kunde ställt upp mer.

Det är svårt det där. Det handlar också om hur saker och ting uppfattas. Någon kanske tycker att det är en stor sak man gör medan jag tycker att det är en liten detalj som inte ens behöver läggas på minnet. Det kan också vara tvärt om. Som är anledningen till dagens inlägg här på bloggen. I höstas gjorde jag något som förenklade och möjliggjorde saker för en person. Något som personen åtminstone till synes blev tacksam för. Detta skulle klaras upp för länge sedan. Jag väntar fortfarande. Jag har blivit blåst förr. Det är inte första gången. Förmodligen inte sista heller. Varje gång blir jag lite mer cynisk i min syn på människan men det verkar inte som jag någonsin lär mig. Eller blir mindre naiv. Jag tror fortfarande gott om människan men numera finns det alltid ett litet... men.... med.

Kommer jag sluta ställa upp? Nej, det gör jag inte. Jag tror fortfarande att snällhet lönar sig i det långa loppet. Om någon utnyttjar det så får det vara så. Det kan hända att jag själv utnyttjat utan att tänka på det. Vad vet jag. Tro inte att jag är snällare eller mer godhjärtad än andra. Det är jag inte men jag hoppas att jag är lika snäll och godhjärtad som de flesta.

Ha en underbar dag!

Kram

8 jan 2014

Comments powered by Disqus