Katter!!

Godmorgon!

Så här ser det inte ut här hemma!

Dessa home-invaders!! Som gör att min Doris får tunnelseende och är fullständigt okontaktbar. Jag förstår henne lite. Smidiga, fullständigt omöjliga att få tag i smyger dom omkring och plötsligt bara är dom där. Som nu i morse på första morgonrundan. Här går vi i godan ro och vaknar i lagom takt när plötsligt det står en katt mindre än en meter ifrån oss. Från ingenstans i gräset dök den upp. Doris går snabbare än blixten in i "nu ska du dö!" läget och katten får jäklar sätta ordentlig fart om den ska hinna sticka. Doris var lös som tur var. Det gjorde att jag kunde omgruppera och med hjälp av Doris pipande följa vilket håll i vår hage katten valt att ta. Med Doris efter. Pip, pip,pip,piiiiiiiiiiip!! Det sist pipet indikerar att katten hittat ett träd att klättra upp i och jag kan ta mig igenom snåret och hämta min något uppstirrade hund. Stående på två ben mot trädstammen står hon och piper hysteriskt.

Jag kan inte förstå varför just katter försätter henne i detta läge. Jag menar. Jagar gör hon gärna när hon får tillfälle men katter är bara "du ska dö!" Nu skulle hon inte döda katten om hon fått tag i den det vet jag, hon är inte särskilt mordisk av sig,  men hon har verkligen den blicken så fort hon ser en katt. Kan det vara så att hon har på känn att jag är måttligt förtjust i detta djur tro. :) En katt är alldeles för självständig för min smak, vacker, javisst, men den går alltid sin egen väg. Krusar inte. Vänta, det är ganska trevliga egenskaper egentligen. Kanske jag gillar katten lite i alla fall.

Nu ska inte jag sitta här och svamla längre. Det ska skrivas månadsbrev, planeras kurser för oktober och planeras för lite lektioner. Mycket att göra med andra ord. Ingen rast, ingen ro. Tack och lov!

Ha en underbar dag!

Kram

20 aug 2013

Comments powered by Disqus