Jakt!

Godmorgon!

Ovälkomna gäster skulle vräkas från mors hus medan hon ligger på sjukhus. Utrustade med diverse vapen inledde vi jakten mannen och jag. Det var inte svårt att se var ockupanten varit. Där låg ett söndertuggat parasoll, små högar av diverse byggmaterial i form av tygbitar från lite olika saker som den rackaren dragit fram i ett av rummen. Hur äckligt som helst. Visst är dom söta men inte när de finns i boningsdelen av huset. Nu skulle den dö!

Fällor sattes ut och medan mannen pysslade med detta skulle jag bädda sängen och plocka undan lite så det är fint när mor kommer hem. Hm. Söndertuggat lakan. Fan. Den hade varit där också. Lyfter på täcket och där....sitter den och tittar ondskefullt på mig. Snabbt som ögat slänger jag igen dörren samtidigt som jag skriker på min jaktkollega. Nu jävlar!

Utrustade med ett durkslag och en tidning tar vi upp jakten. Om man inte sett en mus bli jagad innan så kan jag tala om att de kan springa på lodräta släta väggar! Obehindrat! In bakom alla möbler den kunde hitta som vi slängde hit och dit för att kunna jaga ifatt den. Den var absolut snabbar än vi. Vi krockade med varandra och med alla grejor som nu stod i en enda röra. Mannen viftade vilt med durkslaget och musen sprang. Vi stannade upp och lade våra kloka huvuden ihop. Det planlösa viftande var inte så effektivt. Det skulle nog bara sluta med att vi skadade varandra. Vi provare smygtekniken istället. Nej, han var för snabb.

Nu satt han bakom elementet. En gammal mattpiskare fick tjänstgöra som vapen den här gången. Där kom den! För att försvinna upp igen varje gång den landade på golvet. Det var väl själve den! Där fick han sig en välriktad liten kick av mig och nu försvann han upp på väggen in bakom en morgonrock. Nu var det lite synd om den faktiskt. Han borde vara helt slut för det var vi.

Som alla märker har jag övergått till att säga han istället för den för nu hade vi umgåtts så länge så det kändes som om vi var bekanta. Nästa steg vore att döpa honom. Döda honom var inte att tänka på längre. Men väl vräka honom. Han var stor så julmat hade han fått i alla fall men nu var det dags att släppa ut honom i kylan. Där! Durkslaget hamnade över det mesta av honom. Svansen hängde utanför men vi lyckades få tidningen under och i gemensam procession steg vi ut i naturen för att ge honom en lufttur in till hästarna på andra sidan stengärdet. Adjö och tack för denna gången. Du är inte välkommen åter.

Rummet såg ut som om en tornado gått fram och svetten rann på oss. Vi vann! Ockupanten var ute i kylan och vi kunde sätta möblerna på plats igen. Efter detta var vi värda en god fika. Det är ett som är säkert. Vi samlade ihop våra något okonventionella vapen och gick väldigt nöjda hem till vårt. Akta er små rackare. Bråka inte med oss. Vi är lika effektiva som en armé av stridslystna soldater. På kvällen var jag tvungen att titta på en krigsfilm för att bejaka min mordiska sida. Väl medveten om att detta slaget vann jag!

Ha en underbar dag!

Kram

27 dec 2012

Comments powered by Disqus