Hundmöte som jag vill ha det.

Godmorgon!

Jag trodde möjligen att jag skulle få en del skit för mitt inlägg här på bloggen igår. Eventuellt av någon som inte riktigt förstått vad jag menade med att vi kanske ska fostra våra hundar lite mer. Icke. Tvärtom. Kanske fanns det någon som inte tog ordet fostran på rätt sätt och jag hade inte väntat mig något annat.

Jag fortsätter på detta tema idag genom att dels förklara vad jag anser att fostran är och dels, på grund av en del frågor, tala om hur jag ser gör vid hundmöte. Något jag talar ganska mycket om på mina kurser just på grund av att så många har problem med detta. Även om man anser sig inte ha några direkta problem med sin lurviga så är hundmöte ofta jobbiga.

Om vi börjar med vad jag anser fostran vara. Enkelt. Min hund ska passa in i min vardag på ett sätt som inte stör de som inte vill ha med min hund att göra. Det innebär lära den att inte springa fram till människor (och hundar) utan att jag säger att det är ok, att inte hoppa på folk, att jag agerar om min hund står och skäller oavbrutet (icke att förväxla med att jag inte accepterar att hunden låter ibland. Det gör jag!) osv. Hur jag vill att hunden ska vara hemma hos mig hör egentligen inte hit. Där bestämmer jag vad min hund får och inte får göra. Punkt slut. Får den vara i soffan får den alltid vara det. Får den sova i sängen får den alltid göra det. Med andra ord. I mitt hem bestämmer jag hur det ska se ut. Det är mitt och hundens hem! Att sen det är svårt för hunden att veta om den får vara i soffan hemma men inte hos moster Hilda löser jag lätt genom att lära in "vila på filten" och använder mig av detta när jag besöker moster. Enkel det låter eller hur?

Det är lite där jag menar att man kanske skulle lägga ner lite mer energi på att fostra våra hundar så ingen som inte vill störas av våra lurviga slipper det så mycket det är möjligt. Att det finns människor som retar sig på deras existens i samhället kan vi inte göra något åt men vi kan se till att dom inte stör mer än nödvändigt. Precis som jag inte stör mina medmänniskor när jag rör mig på stan. Inte springer jag runt och knuffar på människor jag möter eller står och vrålar på gågatan så folk blir döva. Nu är jag övertygad om att detta inte är något stort problem hos de som läser min blogg. Det är kanske inte där problemet ligger. Fostran innebär framför allt som jag sa i början svårigheter med t ex hundmöte eller att hunden skäller på allt som rör sig i dess närhet när man är ute. Eller just springer fram utan tillåtelse.

Hundmöte. Enkelt egentligen. Mina hundar ska inte bry sig om andra hundar när dom är kopplade. Ska inte gå fram till andra hundar utan att jag sagt varsågod. Om man lär in dessa två saker är problemet löst. Jag ser dagligen varför detta inte fungerar. Man har inga regler alls för hur ett hundmöte ska se ut. Hunden får bestämma och man är alldeles för sen med att agera. Man gör inget förrän hunden står som ett utropstecken på två ben ivrigt viftande på svansen för att den vill fram till den andra hunden. Klart som korvspad att jag inte kan få kontakt med hunden då! Trots att jag har reglen att hundarna inte får hälsa när dom kommer på kurs utan att vi gör det under ordnade former ser jag varje lektion att en del följer detta inne på träningsplanen men inte alls utanför. Sen undrar man varför hunden blir tokig om den inte får hälsa på hundarna de möter. Tja, varför?

Jag gör så liten sak som möjligt över att vi möter annan hund. Det är regel nummer ett. Jag bara går. På ett avstånd, om det är möjligt, så att min hund inte får direkt kontakt med den andra hunden och därmed inte hetsar upp sig. Detta försöker jag göra tills hundmötena är avdramatiserade. Sen spelar det ingen roll för hunden har då lärt sig att inte bry sig. Om vi stannar låter jag inte min hund gå fram till den andra hunden. Den är ju kopplad. Alltså gäller min grundregel. Inget möte i koppel. Jag är noga med att se till att min valp har kompisar och får utlopp för sin sociala träning med andra hundar. Men inte på promenaden!

Jag jobbar inte så mycket med godis och annat här. Jag vill ju inte att hundmötena ska uppmärksammas och det gör jag om jag stannar, tar kontakt med min hund och sen matar förbi i mötet. Detta tar jag bara till om det redan finns problem med hundmöte. Det jag talar om idag är när jag ska lära min lilla valp hur det ska se ut. Problemlösningar kan man få på kurs hos mig. Inte här eftersom det finns så många olika orsaker till problemet och är individuellt för varje hund.

Nu var det inte meningen att jag skulle lägga en hel lektion här på bloggen idag. Jag vill bara belysa att det inte behöver vara jobbigt. Konsekvens, regler och tålamod är som vanligt lösningen. Som alltid.

Ha en underbar dag!

Kram

 

 

14 aug 2014

Comments powered by Disqus