Humor

Godmorgon!

Tack och lov att det finns humor. Annars hade både jag och min käre make klappat ihop vid vårt besök på IKEA igår. Hur fan tänkte dom när dom byggde denna labyrint till butik??? Det är fullständigt omöjligt att hitta och gud nåde om man kommit fel och behöver gå tillbaka. Det började bra: Vi hittade ingen vagn! Enligt skyltarna skulle vi hitta en sådan längre in i varuhuset. Pyttsan, gjorde vi inte alls. Till slut grabbade jag tag i en tjej som enligt tröjan jobbade där och med en blinkning upplyste hon mig om att dom fanns där nere för "här uppe behöver man ingen vagn!" Där hade du fel fröken nippertippa! Finns massor av saker i korgar med grejor på ovanvåningen. Eller man kanske inte vill sälja dom? Va? Va? Va? Har jag rätt eller har jag rätt?

Nåja, här tjurar vi inte. En trappa ner hittade vi en vagn och for in bland köksgrejorna och hittade.....inte det vi skulle ha. Vad fan. Ny grabbande tag i personal som upplyste oss om att alla detaljer till köksinredning fanns på....trumvirvel......ovanvåningen! Där man inte behövde en vagn!! Va? Va? Va? Hur hade dom tänkt där??

Fortfarande inget tjurande här inte. Hissen upp och med en suck konstaterade vi att vi nu skulle ta oss motströms tillbaka till köksavdelningen. "Måste finnas en genväg" muttrade nu jag. Nu började jag bli en aning trött och när jag fick syn på två relativt fräscha ur personalen (vilket indiderade att dom varit utanför butiken senaste dygnet och duschat och därmed rimligtvis hittade ut åtminstone) skuttade jag fram till dem och med ett skämtsamt "Nu får snart en av er hålla mig i handen och leda mig dit jag ska!" bad jag om hjälp. Den väääldigt långa killen grabbade tag i min hand och hojtade så det hördes över större delen av varuhuset. "Ta min hand så ska jag hjälpa dig!" Vid det här laget hade jag även tappat bort min käre make så det var bara jag som hängde som en trasdocka i handen på den väldigt hjälpsamma kille som likt frälsaren klöv havet av kunder och lotsade mig rätt. När jag hojtade att jag hade tappat bort min man vände han om och skulle leta upp honom också fortfarande med mig hängande i ett fast grepp. Blickarna från dem som inte ingick i detta skämt var obeskrivliga. Denna kille räddade vårt besök på IKEA. Mannen återfanns och även allt det vi skulle ha.

Vi hittade ut ur varuhuset med humöret någorlunda i behåll. Packade in våra grejor i bilen och konstaterade att vi nog är redo för ett nytt besök.....3001!

Ha en underbar dag!

Kram.

22 sep 2013

Comments powered by Disqus