Målet närmar sig.

Godmorgon!

Målet är inte långt borta nu. Jag har ökat i vikt och snart står det rätt siffror på vågen. Ett par kg till så är jag i hamn. Närmare bestämt tre. Jag gör inget särskilt för att öka i vikt. Det faktum att jag slutat röka tar hand om det hela åt mig. Man äter visserligen lite mer men kroppens förmåga att ta upp näringen bättre utan nikotin i kroppen gör det mesta av jobbet. Jag mår bra.

Alla kläder passar fortfarande. Ok, det har blivit lite svårare att få in knappen i hålet på byxorna. Det är helt ok. Nu behöver jag inte skärpet som höll dom uppe innan. Kanske jag inte behöver köpa nya Fjällrävenbyxor i alla fall när jag är klar. Det vore lite synd för det hade varit roligt att fira med att gå och shoppa på det enda stället jag gillar att shoppa på. Naturkompaniet. Det kommer jag nog att göra i alla fall för alla pengar jag sparat.

Mina läsare får ursäkta men jag behöver lite feedback-inlägg här på bloggen emellanåt för att påminna mig om varför jag slutade röka. För att må bättre. För att spara 400 kr i veckan. För att kanske slippa hosta lungorna ur mig. För att sova bättre. För att slippa planera hela min tillvaro efter när jag skulle tända en cigg. Det gjorde jag innan. Dessutom tycker jag att jag är så jäkla duktig så det måste jag få tjata lite om. Tyvärr minskade inte min migrän av att sluta röka men man kan inte få allt.

Vad som är lite underligt är att jag inte drabbats av några besvär alls. Jag har inga problem att stå och göra en god vän sällskap när hon röker och jag inte gör det. Jag tycker inte att det luktar varken gott eller äckligt. Jag är likgiltig. Jag saknar inte ciggen nämvärt. Eller inte alls egentligen. Det är det som gör att jag är säker på att jag kommer att kunna avstå ciggen för all framtid. Jag är mycket medveten om att det kommer kriser. Kommer förmodigen att göra det hela livet. Då gäller det att stå emot. Jag ska inte börja röka igen. Någonsin!

Över en månad har passerat utan ciggen. En månad av.....inga besvär alls som sagt. Det var nog alldeles rätt tid att sluta. Motivationen var helt rätt. Ingen har tjatat på mig. Ingen har heller klappat mig överdrivet på axeln och sagt hur duktig jag är. Det hade nog stressat mig mer än uppmuntrat. Nikotinplåster sitter fortfarande på armen och kommer att göra det ett bra tag till men nästa gång jag köper dem så ska jag minska i styrka. Det är nog ok nu.  Från 25 cigg om dagen till 0! Nu vågar jag säga att jag är rökfri!

Ha en underbar dag!

Kram

29 maj 2013

Comments powered by Disqus