Ett renrasigt helvete

Godmorgon!

http://www.svtplay.se/video/913655/ett-renrasigt-helvete-vad-hande-sen

För de som inte sett programmet säger jag se det men gör det på fastande mage. Man blir lätt illamående. Man ska också komma ihåg att man haft ett särskilt syfte med programmet. Att ta fram de värsta exempel av hundavel. Nu har man tyvärr gjort det enkelt för kritikerna eftersom avelsarbetet går åt helvete fel håll! På många sätt. Hundar som inte kan andas utan omfattande operationer, som inte kan gå ordentligt, som lever med ständig smärta. Man avlar på hundar med ärftliga neurologiska sjukdomar med engelska kennelklubbens goda minne. Dessa hundar premieras på utställningar och används flitigt i avel och sprider problemet vidare med förfärliga konsekvenser för oss hundägare.

Rasklubbar i England som till och med motarbetar försök till att göra raser friskare genom avel av ren princip gör mig väldigt upprörd. För mig ska rasklubbar i första hand arbeta för att få fram friskare och sundare hundar som mår bra. Inte till varje pris hålla fast vid principer som inte gangnar frisk avel. Är man hundälskare då? Är det kärlek till hunden som gör att man är engagerad i rasen då? Om man gör en hundras friskare ger man den en framtid.

Inavel är ett stort problem i England men här i Sverige har kennelklubben tack och lov tagit tag i problemet. Det skulle de inte behöva göra. Uppfödarna borde ta ansvaret utan att det ska behöva regleras av kennelklubben. Hela tiden ställer jag mig frågan om det verkligen finns en kärlek till hunden bakom när man ignorerar problem som uppstår genom uppenbar dålig avel. Bara för att det är viktigt med dessa rosetter och priser på utställningar där hundar som måste sitta på kylkudde för att inte svimma på grund av sin svårighet att andas och som knappt orkar gå fram till prisbordet vinner hela skiten. Då har man inte tagit sitt ansvar varken som uppfödare eller kennelklubb. Jag har ingenting emot utställningar. Tvärtom. Här har man chansen att verkligen göra något för att få fram friska, sunda hundar. Men ser det ut så idag? Ärligt talat?

Jag är inte tillräckligt insatt i den här frågan för att egentligen uttala mig så mycket mer men efter att ha sett programmet sitter jag med gråten i halsen och önskar att det kommer en förändring där inte utseendet på hunden får ha så stor betydelse att våra hundar ska behöva lida. Vi ska inte behöva operera våra hundar för att de ska kunna leva ett normalt liv. Det borde vi kunna se till att de kan redan när vi parar och avlar fram friska, sunda lyckliga hundar.

Utställningsdomare, uppfödare, organisationer av olika slag har ett stort ansvar. Se till att ni arbetar i hundens intresse. Vi som är vanliga hundägare vill ha ett långt, lyckligt liv tillsammans med våra friska hundar.

Ha en underbar dag!

Kram

 

18 dec 2012

Comments powered by Disqus