Så tycker jag.

Godmorgon!

Det har varit mycket fokus på min Doris den senaste tiden och det är inte så konstigt. Hon är viktig! Hon ska må bra. Hon ska trivas. Precis som alla andra här hemma.  Det tror jag att de flesta hundägare kan skriva under på. Det hoppas jag i alla fall. De människor jag träffar på mina kurser är alla hundägare av denna kaliber.

Det har hänt, någon gång, att jag har träffat hundar som jag anser far illa eller på gränsen till. Enligt min standard. Allting är ju relativt. Då det har knipit i hjärtat och man har fått ont i magen. Gäller det ren misskötsel finns det ingen ursäkt enligt mig. Där är jag väldigt hård i min bedömning. Visst kan det hända saker som gör att djurägandet inte längre funkar men då gör man något åt det innan djuret far illa. Basta! Jag har ingripit vid tillfällen och jag kommer att göra det igen om det behövs. Jag har ingen förståelse för att man bara låter det gå och inte gör det som krävs för att hunden ska få det bättre. Jag är skoningslös på den punkten.

Få saker kan göra mig så här upprörd. Man lämnar inte regelmässigt sin hund ensam hemma tio timmar om dagen. Man låter inte hunden ligga hemma och skräpa på soffan hela dygnet med endast få avbrott för ett par rundor runt kvarteret. Man mår illa när man läser Anders Hallgrens undersökning om hur många hundar det är som bara är aktiva 15 minuter om dygnet! Resten ligger dom och väntar på aktivitet. Jag kommer inte ihåg några siffror här men för mig räcker det om det bara är en enda hund som har det så här för att jag ska tycka att det är illa.

Mina hundar anses ha det väldigt bra och det har dom. Men. Titta inte på att mina får springa fritt i skogen varje dag. En hund som får gå långpromenad i stan med matte eller husse har det lika bra. Mitt hundägande är inte ett enda dugg bättre än andras bara för att jag bor på landet i en miljö som känns mer naturlig för hunden. En hund måste inte ha en stor trädgård att mysa i för att ha det bra. En fönsterkarm i vardagsrummet där man kan kika på allt som händer utanför kan funka precis lika bra. En hund behöver aktiveras tillsamman med sin familj betydligt mer än en stor trädgård eller en skog för att må bra. En hund är ett flockdjur. Ligga ensam i trädgården eller på soffan är värre än att bo i en liten trång etta där husse och matte leker och pysslar med sin hund.

Hundar bryr sig inte om något annat än att få vara tillsammans med sin familj. Att göra saker tillsammans. Uppfyller man det behovet kan hunden vara ensam hemma fyra-fem timmar om dagen. Man måste inte tokaktivera hunden när man kommer hem men att stänga hunden ute från gemenskapen är enligt mig misskötsel. Så tycker jag.

Ha en underbar dag!

Kram

 

 

20 nov 2013

Comments powered by Disqus