En andra chans.

Godmorgon!

Just nu har jag några hundar på kurs som bokstavligt talat fått en andra chans. Hundar som förmodligen inte skulle ha levt längre om inte dessa fina människor kommit i deras väg.

Jag är så imponerad. Vilket jobb dessa människor lägger ner på sina hundar! Med tålamod och stort engagemang tar de ett litet steg i taget för att deras nya familjemedlemmar ska passa in. Stressen finns där. Den kommer ut på olika sätt. Inget aggressivt. Tack och lov! Det är stora tunga hundar som, om de vore aggressiva, skulle kunna vara helt livsfarliga. Inte de här inte. Bara socialt handikappade. Glada till bristningsgräns!

 Ibland är jag, ska jag erkänna, tveksam till att man till varje pris ska rädda vissa hundar. När det finns stor aggressivitet med i spelet där det bara handlar om att ha superkontroll på hunden varje minut av dygnet då är jag tveksam. Jag borde kanske inte tycka så med tanke på att jag älskar hundar och är först att skriva under på att alla är värda en andra chans.

De hundar som just nu kämpar på min träningsplan för att passa in är innanför det stressade skalet underbara hundar som, är jag säker på, kommer att rehabiliteras in i vårt samhälle. Tack vare människor som är beredda att lägga ner det jobb som krävs. När problemet inte innefattar stor aggressivitet finns det alltid hopp. Det tror jag tyvärr inte alltid att det gör när hunden har hamnat i det facket där den biter allt och alla. Frågan är i de fall om vi gör hunden en tjänst eller inte om vi försöker rehabilitera den. Den typen av aggressivitet är tack och lov inte så vanlig. Jag har inte stött på den mer än en gång tror jag.

De hundar som just nu står där på min träningsplan med sina fantastiska ägare har inga såna problem. Långt därifrån. Sociala problem, ja. Fina hundar, ja. Kommer de att lyckas? Absolut!

Ha en underbar dag!

Kram

 

5 nov 2014

Comments powered by Disqus