Doris 6 år!

Godmorgon!

Att fira Doris födelsedag värmer hjärtat extra mycket just nu. Jisses, vad hon satte mitt tålamod på prov när hon var ung. Kanske är det därför som hon är vad jag kallar "mitt andra skinn" nu. Jag älskar denna hund så att det gör nästan lite ont!

Hon har mycket personlighet. Gör saker av det oväntade slaget ibland. Som att skälla på mörk-klädda människor. Ibland. Som att från att aldrig hoppa på folk helt plötsligt få för sig att studsa upp i ansiktet på någon. Att högfärdigt segla förbi hundar hon möter. Till den mötande hundens förtvivlan. Inte en blick får dom. Hon vet sitt värde min tös. Älskade hund.

Hon har arbetat hela sitt liv. Instruktörshund som hon är. Många är de valpar som hon fostrat i leken. Ibland genom att ljudligt tala om för dem att lugna ner sig. Ibland genom att hjälpa en osäker valp genom att skydda den med sin kropp och locka bort de som gått för hårt fram. Jag blir lika fascinerad varje gång. Där är hon fantastisk. Det är inte inlärt. Hon agerar efter sitt eget huvud. Aldrig har det hänt att någon har bråkat med henne. Hon har mycket pondus min Doris.

Hon är inte alltid den snabbaste hunden till att visa övningar men jag kan alltid lita på att hon är där. Min wing-man! Många, många gånger har hon visat sitt kvar, fot, gå fint i koppel, inkallning och en massa annat. Inte alltid lika perfekt. Hon är hund. Inte maskin. Ligger på sin filt lugn och trygg och vilar mellan övningarna. 

Hon vinner allas hjärta. Med sin stolta stil och med de underbaraste ljusbruna ögon smälter hon hjärtan var hon än kommer. Lite fanskap i blicken har hon fortfarande. Alltid pigg på bus. Älskar hennes och husses långa, långa promenader. En runda på ett par mil är väl ingenting säger hon. Med svung i steget går hon. Stolt och glad. Jag brukar stå och titta på dem när de går. Doris med små dubbelsteg. Ivrig att komma iväg. Husse betyder mycket. Väldigt mycket.

Hon betyder mer än någonsin för oss dessa dagar. Saknaden ligger tung efter Selma. Idag hade jag flyttat hennes matskål till den plats Selmas skålar stod. En bättre plats. Hon rörde inte maten förrän jag flyttade tillbaka hennes skålar. Kanske är det bara vana från hennes sida eller respekterar hon Selmas plats. För henne är hon inte död. Hon är bara inte här. Hon saknar. Vi sörjer.

Min tös ska få en fantastiskt födelsedag. Hon är viktigare än någonsin just nu.

Grattis min finaste tös!

Ha en underbar dag!

Kram

 

 

21 nov 2014

Comments powered by Disqus