Avbön.

Godmorgon!

 

 

Jodå. Jag har syndat. Eller jag gör det i stort sett varje dag. När jag går "nere vid dammarna" som vi kallar det har jag flexikoppel på mina hundar. Där finns ingen trafik. Jag går på gräsplaner där jag har kontroll över när situationen. Jag ser på långt håll när vi möter andra. Det är helt utan risk. Det är det enda stället jag använder detta koppel.

Jag har många argument till att inte använda flexikoppel. Linan är smal och fullständigt livsfarlig om hunden rusar ut i kopplet och benen är i vägen. Det skär med lätthet in i vaden och ställer till stora skador. Hunden kan rusa ut i trafiken och bli påkörd eller välta cyklister om man inte hinner trycka på knappen. Allt detta har jag själv sett. Framför allt hundar som rusat ut och orsakat livsfarliga incidenter. Tack och lov har jag ännu inte sett någon bli skadad men det är rena turen. Man har väldigt lite kontroll över hunden när den befinner sig 5-6 meter framför. Dessutom har man ju inte mycket kontakt i det läget.

Trots detta använder jag som sagt det när jag tycker att hundarna ska få lite mer frihet. Jag kan inte ha Doris lös och på det här viset får hon lite mer utrymme att röra sig på. Inte varje promenad. För det mesta har vi en massa för oss tillsammans och då behöver man inte befinna sig så långt ifrån mig. Dom har kul ändå.

Att jag sen slår mig själv i huvudet med handtaget när jag ska klia mig på kinden så det tjongar i huvudet får väl läggas till det faktum att jag inte alltid har hjärncellerna inkopplade! Den där klumpen är ännu en anledning till att vara försiktig med användandet. Om hunden skulle springa iväg och man tappar greppet finns det en väldigt stor risk att hund eller någon annan blir skadad.

Trots allt detta så kan jag tycka att det är ett bra hjälpmedel som sagt. Om man använder det med förnuft. Det innebär bl a att man ska undvika att slå sig själv i huvudet med det. Eller någon annan för den delen.

Ha en underbar dag!

Kram

9 okt 2014

Comments powered by Disqus